Grann-ambivalens
Snyft, jag är så blyg. Jag vet inte hur man pratar med sina grannar. Jag brukar säga "hej" och se glad ut, men mycket mer förmår jag inte. Vet inte hur jag ska börja. Jag är så kass på small talk. Vackert väder idag... jaa få se om det blir ännu varmare imorgon... blä blä blä.
Men folk verkar trevliga här, och jag blir avis när folk samlas i glatt samspråk ute på gården.
Fredagen den 15de är det gårdsfest i bostadsrättsföreningen. På den borde man ju absolut gå. Om man inte är bortrest har man ingen vettig orsak att inte gå. Åååååh vad jag har ångest för detta. Jag vill inte vara med, men jag vill inte att folk ska tro att jag är en stropp. Och jag vill ju inte missa nåt kul heller. Jg skulle gärna lära känna någon här. Så vad gör man? Hjälp! Ge mig tips på icebreakers, icke-kontroversiella samtalsämnen och trevligt socialt beteende, tack.
Men folk verkar trevliga här, och jag blir avis när folk samlas i glatt samspråk ute på gården.
Fredagen den 15de är det gårdsfest i bostadsrättsföreningen. På den borde man ju absolut gå. Om man inte är bortrest har man ingen vettig orsak att inte gå. Åååååh vad jag har ångest för detta. Jag vill inte vara med, men jag vill inte att folk ska tro att jag är en stropp. Och jag vill ju inte missa nåt kul heller. Jg skulle gärna lära känna någon här. Så vad gör man? Hjälp! Ge mig tips på icebreakers, icke-kontroversiella samtalsämnen och trevligt socialt beteende, tack.
posted by Nina | 11:11
3 Comments:
Ja det där är alltid svårt. Jag har fått en jäkla kontakt m grannarna efter olyckan jag. Dels för att jag är hemma mer dagtid och dels för att vi nu har ngt att prata om. Speciellt m tanten ovanför som ganska nyligen bröt lårbenshalsen.
äh vafan! gå dit på festen! koppla på smilet å sen går d av sig själv! det kommer gå galant!
klem
Förstår din ångest. Den kan ju i vissa perioder gå så långt som till grann-fobi. Och då handlar det inte bara om att man tror att de är arga på en för att man spelar för hög musik, har stinkande sopor etc. Men om det är fest kan det bli lättare att prata tror jag. Bra samtalsämnen: maten (beröm om du pratar med upphovsmannen eller kommentera i största allmänhet till den som står bredvid), hunden (finns det fler? likheter/skillnader), ungarna (även om det är skittråkigt att lyssna på hur gammal Tindra-My är och hur många dar Lo-Bertil varit blöjfri så är det smickrande för föräldrarna att nån lyssnar). Nåväl ... jag har tänkt rätt mycket på dylika situationer som du kanske märkt, och det kan funka med ovanstående temata. Nu är jag hemma från Nice! Kaffe imorn kanske? Bisous!
Skicka en kommentar
<< Home