The Bold and the Republican?
Jag tror det var 1991 som jag började kolla på "Glamour". Det var då som den nya häftiga kanalen Nordic Channel kom till Jakobstad. Varken jag, min mamma eller min bästis M hade någonsin sett något liknande, så vi satt som klistrade framför teven varje kväll klockan åtta (på den tiden var "Glamour" fortfarande värt att visas på bästa sändningstid). M och jag blev som besatta, och M ville till och med ibland spela in programmen och titta på dem flera gånger. I början trodde vi nog att serien skulle ta slut snart, men så småningom började vi fatta vad en såpa egentligen är för något - en evighetsmaskin. Senare började Glamour också visas på Finlands TV och blev så poppis att Ridge och Eric kom på turné till Finland och fick gamla mommor att svimma.
Jag följde familjen Forresters öden slaviskt i många år, sedan har jag tittat lite sporadiskt från och till, med pauser på flera år ibland. Men nu är jag åter inne i en Glamour-fas. Ni skulle bara veta hur många gånger jag hört meningen "Bridget could have died in that mineshaft" de senaste veckorna.
Trygg och trevlig underhållning, förvisso. Men nog börjar man fundera ibland. Vad har de för värderingar, människorna som skriver manus? ALLA tänkbara underliga saker har hänt i programmet, men så vitt jag kan minnas så har t.ex. ingen någonsin varit homosexuell. Är inte det lite märkligt, särskilt om man betänker att serien utspelar sig i MODEvärlden??? Inte ens AIDS-patienten Antonio var gay... nej, han hade fått smittan av sin syster vid nån ädelmodig blodtransfusion, eller hur det nu var...
Och hur är det med rasfrågan? Tjaa, det har funnits några svarta personer, däribland uteliggerskan Ruthanne som tog hand om Stephanie när hon hade fått minnesförslust (senare hjälpte förstås Stephanie Ruthanne att få ett värdigt liv...) Och en gång minns jag att de slängde in både en svart tjej och en asiatisk på samma gång (den asiatiska hette Michael Lai... typiskt Glamour. Det enda som är "queer" med manuset är att kvinnorna har mans-namn... eller vad sägs om Brooke, Taylor, etc.?) Men över lag är det en väldigt vit serie. (Vilket i och för sig är okej... jag hatar när man planterar in en token-afrikan...)
En sak till som jag har funderat över: för sisådär tio år sedan medverkade CHARLTON HESTON i ett par avsnitt, han spelade sig själv... Så man undrar ju lite... borde ta och forska lite mer i det här... politiken bakom Glamour... skulle kunna bli en hel bok.
Kanske någon redan har gjort det?
Jag följde familjen Forresters öden slaviskt i många år, sedan har jag tittat lite sporadiskt från och till, med pauser på flera år ibland. Men nu är jag åter inne i en Glamour-fas. Ni skulle bara veta hur många gånger jag hört meningen "Bridget could have died in that mineshaft" de senaste veckorna.
Trygg och trevlig underhållning, förvisso. Men nog börjar man fundera ibland. Vad har de för värderingar, människorna som skriver manus? ALLA tänkbara underliga saker har hänt i programmet, men så vitt jag kan minnas så har t.ex. ingen någonsin varit homosexuell. Är inte det lite märkligt, särskilt om man betänker att serien utspelar sig i MODEvärlden??? Inte ens AIDS-patienten Antonio var gay... nej, han hade fått smittan av sin syster vid nån ädelmodig blodtransfusion, eller hur det nu var...
Och hur är det med rasfrågan? Tjaa, det har funnits några svarta personer, däribland uteliggerskan Ruthanne som tog hand om Stephanie när hon hade fått minnesförslust (senare hjälpte förstås Stephanie Ruthanne att få ett värdigt liv...) Och en gång minns jag att de slängde in både en svart tjej och en asiatisk på samma gång (den asiatiska hette Michael Lai... typiskt Glamour. Det enda som är "queer" med manuset är att kvinnorna har mans-namn... eller vad sägs om Brooke, Taylor, etc.?) Men över lag är det en väldigt vit serie. (Vilket i och för sig är okej... jag hatar när man planterar in en token-afrikan...)
En sak till som jag har funderat över: för sisådär tio år sedan medverkade CHARLTON HESTON i ett par avsnitt, han spelade sig själv... Så man undrar ju lite... borde ta och forska lite mer i det här... politiken bakom Glamour... skulle kunna bli en hel bok.
Kanske någon redan har gjort det?
6 Comments:
Hahaha, det var det bästa jag läst på länge. Din observationsförmåga och insiktsfullhet imponerar mig Nina. Min kompis P var också besatt av Glamour i högstadiet och försökte dra mig med ner i träsket. Och jag höll faktiskt på att åka dit när Taylor var försvunnen eller kidnappad (minns inte), jag trodde då att jag faktiskt skulle få veta vad som hänt henne inom den närmaste veckan. Efter en månad eller så gav jag dock upp.
Du menar den gången då hon hade störtat med ett flygplan och alla trodde hon var död, men hon var i själva verket fånge hos PRINCE OMAR i hans palats i Sahara? :-D
Haha, ja just det!
Kom förresten just på en till black person som varit med. Kristen Forrester och ovannämnde AIDS-patienten Antonio adopterade en afrikansk gosse som hette ZENDE och som naturligtvis var oändligt tacksam över sitt nya amerikanska liv...
USCH, det var en smörig familj! Jag är glad att de inte är med längre...
Jag säger bara: Emmerdale (eller Hem till gården för den oinvigde). Glamour kan slänga sig i väggen! Vad är väl amerikansk smörja mot brittisk kvalité...Det finns inget bättre än 30 min tillsammmans med familjen Tate, bröderna Robert & Andy, Seth & Betty - listan kan göras lång!
Lever Seth ännu? Han måste ju vara 100 år!
Skicka en kommentar
<< Home