En weekend i Åbo

Nu har jag inte uppdaterat på en tid, och det har sina skäl. Torsdagen var en av de hemskaste dagarna i mitt liv, då Tesla föll ihop under en promenad och jag fick åka in akut till djursjukhuset för att ta en massa prover, som alla visade sig vara OK. Det är fortfarande oklart vad det var som hände, men det kan vara något neurologiskt såsom epilepsi. Orkar inte skriva mer om detta nu. Hur som helst var det in i det sista oklart om vi kunde åka iväg till Åbo eller inte, men vi gjorde det, och Tesla åkte till Norrlövsta där hon verkar ha haft jättekul.

På Viking Line var det äckligt. Redan i avgångshallen stod en "kryssningsvärdinna" och ropade i mikrofon, medan lättklädda danserskor rullade på höfterna, och en kille cyklade omkring på en liten cykel och gjorde reklam för dagens erbjudande: en hel HINK med Smirnoff Ice. Idel obehagliga typer paraderade fram och tillbaka, och vi längtade bort.
Väl framme i Åbo gick vi hem till Johnny och Freija, där även Maitas och Janne hade inhysts. Det var jättekul att träffa go'vänner. Jag satt genast igång en övertalningskampanj för att få alla med på att gå till RAX och äta pizzabuffé, och det lyckades till sist. Tyvärr var inte alla så nöjda med besöket på det fina etablissemanget - Janne blev förbannad på barn som stod i vägen för pizzorna, och Peter blev illamående efter en portion. Jag blev mätt som en plätt. Här ser vi Janne och Johnny avnjuta livets goda:



Sen tog vi en sväng på torget, där jag köpte lite smarrig sockervadd:



På kvällen var det dags för fest hos Henry och Jessika. Värdparet ser vi här:



Okej, de här festbilderna är inga fototekniska mästerverk men man ser ju vem det är iallafall. Här är Velo, Peter och Freija:



Jan, Finn och Janne:



Samt undertecknad med en Tax Free-bärs:



På söndagen var det dags för det lidande som första maj brukar innebära, i form av huvudvärk och ångest. Vi sov halva dan och sedan gjorde Janne en god kycklingpasta, trots att han blivit vegetarian ("Jag kan äta kyckling i nödfall. Nödfall är då jag är med er.") Vi glodde på TV och såg en eländig skräpfilm på dvd... en ganska typisk krapula-dag med bröderna Ramstedt, alltså. :) På kvällen steg vi åter ombord på den väldiga atlantångaren som tog oss hem igen.