En dåres försvarstal

Jag har alltid velat att alla människor ska tycka om mig, men tyvärr är detta icke fallet. Trots att jag i många år aktivt jobbat på att bli en bättre människa, och att nyansera bilden av mig själv, så får jag fortfarande höra (på omvägar) att jag (av vissa) anses vara en vulgär dumbom som vräker ur mig befängda åsikter och kategoriska påståenden. Jag skulle därför vilja ta tillfället i akt att säga följande:
1) Jag tycker inte att jag är bäst i världen, snarare tvärtom.
2) Jag tycker inte att mina åsikter är absoluta sanningar.
3) Jag är inte medvetet provokativ!!!

Jag vet inte vad det är som gör att jag tydligen uppfattas som så provocerande. Jag försöker verkligen att inte vara det. Jag försöker alltid krydda mina utsagor med "kanske" och "tycker jag" och "smaken är som baken" för att inte verka kategorisk ( att ursäkta sig på detta sätt är f.ö. ett mycket kvinnligt beteende enligt språksociologisk forskning... och jag kan inte låta bli att undra om folk skulle bli lika provocerade av mig om jag var man!) Äh va fan, säg gärna vad det är som jag gör fel så ska jag bättra mig, för jag förstår det inte själv, vad det är! Jag är så himla less på att vara allt det som jag absolut inte vill vara. Gomiddag!