Ut till landet, ut till fåglarneee

Just nu är jag egentligen för trött och huvudvärkig för att blogga, men måste bara skriva för att meddela detta: det blir nog paus nu. I bloggeriet alltså. För imorgon far jag ju till Jakobstad och sen ut till Eugmo, och där finns inget internet. Kanske blir det nån uppdatering då och då när jag besöker internet-café i city, men ingen kontinuerlig rapportering av det skitintressanta slag som hittills förelegat.
Ska bli skönt att åka härifrån. En och en halv vecka är nog för lång tid att tillbringa hos sina föräldrar! Ser fram emot att träffa vänner, midsommarfesta, äta rökt sik från Strandcamping, bada bastu. Pratade i telefon med Peter ikväll, det var skönt. Hittills har vi bara kunnat sms:a pga. kasst tele-nätverk. Att vara ifrån den man tycker om är skit. Jätteskit. Nu vill jag bara vara med honom hela sommarn lång och så vidare hela tiden jämt for good.

Resa i tiden

Har fortsatt idag med att rensa ur de gamla lådorna. Snacka om blandade känslor! Det är tillfredsställande att bli av med gammalt skit, det är skoj att hitta roliga gamla minnen, men det är också ordentligt psykiskt påfrestande pga. allt som man påminns om. Vissa saker hade jag verkligen glömt bort, hoppas alla andra berörda parter också glömt bort företeelserna i fråga!!!

Här finns gamla Mina Vänner-böcker från lågstadiet... i en av dem har en pojk skrivit: "NKOTB = NGOTB = New Gays on the Block. Eftersom du diggar NKOTB är du väldigt GAY." På den här tiden användes "gay" som ett allmänt skällsord i Jakobstad... var det så också på andra ställen, tro?
Sen finns här minnen från gymnasietiden i Vasa... konstverk, skolpapper, foton som framkallats i Konsthusets mörkrum. Bilder på mig själv: rödhårig, sminkad, glad, vacker, klädd i äckliga 70-tals polyesterkläder. Partiprogram från olika partier som jag beställde inför min artonårsdag (så lycklig jag var för att jag skulle få rösta i val!). Läroboken från bilskolan. Långa brev från vänner som senare svek mig, eller som jag svek fast jag inte begrep det.
Och så har vi grejerna från den turbulenta tiden precis efter gymnasiet... foton på Brother Stuart... brev från folk som jag behandlade illa... vykort som Malin skickat till mig från Väsk-Center... ett födelsedagskort från Peter och hans gamla flickvän (tänk om jag vetat då hur livet skulle bli!)... foton på mig: mager, blond, piercad i ögonbrynet, med ciderflaska i handen och hungrig blick som signalerar: jag äger hela världen.
Färden går vidare: jag finner sakerna från min tid i Helsingfors. Briljanta dikter med stora ord, foton på mig och Viktoria... presenter från Börje, herregud... nedskrivna vulgära dialoger mellan mig och min dåvarande bästis som inte pratar med mig längre... pengar från Ungern, Kroatien, Slovenien... brev från olika utländska karlar. Foton på mig: inte längre mager alls, snarare flodhästigt frodig... dekadent, ölhävande... och jag minns med skräckblandad förtjusing hur det kändes att inte give a shit!
Jag är visare nu, snällare, godare, mer omtänksam tror jag... men är jag mer levande? Nej. Någonstans på vägen mot normalitet har jag förlorat en liten del av både hjärta och hjärna. Sällan har det varit mer tydligt att genialitet kräver vansinne, såsom kärlek kräver hat.

Sköna sommar

Har haft en härlig dag idag. Det är lagom varmt och humöret är bra. Jag, pappa och Tesla rodde över viken och tog en promenad i skogen, Tesla sprang omkring som ett jehu, hämtade ett fiskskelett, föll i sjön, kravlade sig upp och fortsatte kuta. En fröjd att skåda.
Dessutom har jag gått igenom gamla lådor med grejs som jag förvarar här, och slängt bort onödig skit. Hela mitt liv passerade revy. Hittade en del intressanta bilder och texter, vad sägs om denna geniala betraktelse från 1999:
"Jag har alltid undrat: varför ser symbolen för ett hjärta inte alls ut som ett äkta, mänskligt hjärta utan snarare som en äkta, mänsklig stjärt? Är det nån som tror att vi har hjärtat i stjärten och/eller tvärtom? Är det någon människa som känner känslor i stjärtregionerna? Är det någon vars hemorrojder bultar i bröstet? Är det någon som förväxlat aortan med anal-kanalen?"

Igår var jag inne i Helsingfors och hälsade på Malin, Philip och Eva-Li. (Skulle gärna blogga bilder men kan inte göra det på pappas dator.) Det var trevligt! Malin och Philip är roliga: när de är på gott humör så pratar de hela tiden om olika fenomen i samhället och bekantskapskretsen, och båda pratar otroligt snabbt, som värsta Woody Allen. Således hann vi beta av en hel del ämnen igår. Det var skönt inne i stan också, vi gick i skobutiker och promenerade i Brunnsparken, och sen gick vi till och med på RAX. Tyvärr var RAX inte så otroligt bra denna gång, pizzorna var lite ofärdiga tyckte jag. Men man blev ju mätt i alla fall.
Sen köpte vi tågbiljetter till Jakobstad också. Hedersknyffeln Philip gick med på att åka i hundvagn med mig och Tesla fast han inte ens gillar hundar nåt vidare, så vi får sällskap på resan. På torsdag blir det. Ska bli skoj att komma till hemma-nejden!

Släktingar och fästingar

Idag har jag varit extremt duktig och gjort ett av mina sällsynta appearances på ett släktmöte. Det var ganska lustigt att jag just läst Anneli Jordahls reportagebok om klass-samhället, för de jag träffade idag var min värsta ultra-über-överklass-släkt... det är sån där riktig gammal fin smakfull överklass som aldrig skulle skryta om pengar men som gärna pratar om gamla fastrar och farmödrar och hus och gods, och som vill att man ska fylla i sina nytillkomna barnbarn och sina barns nytillkomna TITLAR på en släktlista. Diskussionerna är ytliga och inget otäckt nämns. Folk har lustiga smeknamn och berättar kvicka anekdoter. Tjänsteflickor kallas in för att fotografera alla släktingar samlade på herrgårdens trappa... osv osv. Ni förstår säkert att jag, som gjort vad man skulle kunna kalla en rejäl klassresa neråt, inte känner mig särskilt hemma i denna miljö. Nå, nog fanns det flera personer där som verkade riktigt trevliga, men de flesta av dem var ingifta och således inte släkt med mig. Hahahaha!
Tesla var också med, och hon var duktig och några sa att hon var väluppfostrad vilket gjorde mig mäkta stolt, förstås! Hon trivs så bra här på landet, springa på gräset och vada i vattenbrynet... fästningarna är myntets baksida, dock... igår sög sig en äckelpotta fast i huvudet på henne och vi fick avlägsna den med stort besvär. Tack och lov lär borreliarisken inte vara SÅ otroligt stor...
Nu ska jag sova den rättfärdiges sömn, jee... hehe...

Sibbo

Tesla och jag åkte då alltså båt över till Finland igår. Det gick bra, trots att det var rejält tungt att bära tre väskor och ha en hund i koppel. Irriterande med finnar på båten som kom och petade på Tesla utan att be om lov först. Tänk om jag skulle komma och peta på deras äckliga, feta, snoriga ungar! Ett annat irritationsmoment var att Tesla vägrade kissa i hundrastnings-sandlådan på däck. Hon höll sig hela resan! Från 06.00 till 19.00, ungefär. När vi steg av båten rann en stor pöl ur henne med detsamma!
Nu är vi i Sibbo då, och Tesla tycker det är SÅ härligt att vara på landet. Det första som hände när vi kom hit var att hon jagade upp en katt i ett träd. Så nu ska hon få leva upp till alla hund-stereotypier som finns. Idag tog hon sitt livs första dopp i havet.
Själv läser jag böcker och tar det lungt. Ikväll kommer brodern hit, och imorgon ska jag börja organisera träffar med Helsingfors-vänner, tänker jag...

Sista dan i Uppsala...

... och strålande väder, helt plötsligt! Jag och Lisa och Tesla tog en lång skön promenad längs ån, och jag tog några bilder som jag tyckte blev så hiiimla fina:







Men nu är det slut på nöjena för nu MÅSTE jag diska och packa! Bussen till Viking Line går 5.50 imorgon på morgonen, bläääää, uuuurk, blösch. Farväl, kära Uppsala, until we meet again.

Separationsångest!

Peter for iväg just, han ska åka nattåg långt långt norrut. Han ska plantera träd i Lappland i två veckor. Själv ska jag åka till Sibbo, och sen ska vi mötas i Jakobstad på midsommar.
De senaste åren har jag lidit av svår separationsångest. Det är värst INNAN man ska ta avsked, inte efter att avskedet är taget. Hela dagen idag har varit ett helvete. Jag mår liksom bara otroligt dåligt utan att riktigt fatta varför. Det går inte att ha en vuxen diskussion utan det blir bara en massa gnäll och kläng, och jag måste fråga om han tycker om mig en gång i minuten. Och sen blir det som det alltid blir: en paradoxal lättnad när han väl är borta. Det är ju inte att vara ensam som är jobbigt, utan det är själva uppbrottet.

Tur att man har möjlighet att ventilera sina privata problem på internet, haha!

Usch... imorgon är det jag som ska packa. Jag ser INTE fram emot att åka båt med miljoner väskor och en hund, men nog ska det väl gå det också. Det mesta går. Vissa går och går och kommer aldrig till dörren.

26

Idag är det min riktiga födelsedag, dårå, och det ösregnar i Uppsala. Peter uppvaktade mig på morgonen med tjugosex pussar, kaffe på säng och en stor, tjock American Splendor-seriebok. Med posten kom ett gulligt grattiskort från Hanna L, och Linda (min tolvåriga systerdotter) skickade ett roligt grattis-sms där hon skrev att hon haft skolavslutning idag och att hon fick ett stipendium på 200 kronor tack vare min gamla blockflöjt! Det tyckte jag var väldigt lustigt, att den gamla och inte alltför välljudande tingesten kunde casha in stålar. Och 200 pix är en hel del. På min tid fick man tio mark. I Nordmans skola fick alla stipendium nån gång under skoltiden, även de lågbegåvade och osociala. Känns nästan svenskt när man tänker på det, alla får påsar liksom. Mitt stipendium kom när jag gick ut fyran. "Till Nina, som har en fenomenal förmåga att uttrycka sig i tal och skrift." Jorå så att. Och titta bara vad långt jag har gått sen dess... tio år senare satt jag i City-Tåget och drack bärs och den där lärarn från Nordmans kom förbi, och jag vet inte om hon kände igen mig men våra blickar möttes och sicken FÖRAKTFULL blick jag fick, usch.
Tjugosex år fyllda är jag nu, och står inför ännu en sommar utan någon som helst meningsfull sysselsättning. Självförakt är ingen trevlig känsla alls, skulle gärna slippa den om jag kunde... om jag visste vad jag ska göra, var jag ska leta... var behövs jag, och hur mycket vågar jag? Fan.

Jag har diskat idag, håller på att beta av festdisken... först alla tallrikar, sen alla glas... därefter besticken, nu dags för kopparna. Jag lyssnar på Morrisseys "Bona Drag" och tänker att det är en underbar sorts livslång kärlek, kärleken till skivor som man aldrig tröttnar på. Jag diskar, han sjunger. Så har det varit och så kommer det att vara.

Little lamb
On a hill
Run fast if you can
Good christians, they want to kill you
And your life has not even begun !
You’re just like me, you’re just like me
Oh, your life has not even begun !
You’re just like me, you’re just like me
And your life has not even begun !

Kung Alkohol

Saldot från gårdagen: en rejäl "kopparslagare", ett skrubbsår på handen samt ett blåmärke på knät till följd av berusad cykelolycka, ett skavsår på tån till följd av fåfängt sko-val, en gigantisk disk, och en dos ångest över att ha brölat och bräkt om personliga grejer som kanske hellre borde remain unsaid. Nåväl. Det var trevligt igår, men det kanske blev nån liten droppe för mycket, haha!

Middagen hemma hos oss var lyckad. Jag serverade:
- Förrätt: Räksallad med tvenne olika asiatiska dressingar samt lime. Sangria till detta.
- Varmrätt: Improviserad fiskgryta. Och nypäärona (färskpotatis, asså).
- Kolatårta.

I födispresent av vännerna fick jag ett presentkort på en massage! Jee jee jee jee jee. Tyvärr hinner jag inte använda det innan jag lämnar stan, men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, right?

Josef, Markus, Faxe och Johanna gick hem ganska tidigt, men jag och Jennie och Lisa och Kina gick till Katalin. Sen var vi på efterfest hos Kina också.
Här kan detta "fräscha" gäng skådas:



Och här några bilder från tidigare på kvällen.
Johanna och Kinette:



Jen och Markus:



Faxe och Tesla. Faxe fiser, undrar vad det är som luktar och nosar sig i rumpan för att försöka finna doftkällan:



Jepp. Det var det det!

Usch

Fy fan. Igår hade de ett inslag på Aktuellt som handlade om vart västvärldens gamla kylskåp och annat elektronikskrot tar vägen. Inte så svårt att gissa kanske: det exporteras till tredje världen. Jag blev chockad för jag visste inte det - jag hade liksom aldrig funderat på saken. De visade footage från en stad i Kina som i princip bara bestod av en massa soptippar. Fattiglappar tjänade sitt uppehälle genom att lirka ut värdefulla metaller och grejs ur maskinerna, vilket givetvis är livsfarligt. Jättegiftig rök låg över området och ingen hade skyddskläder. Problemet ökar mer och mer i omfattning eftersom "vi" köper nya datorer och mobiler och bajs hela tiden. Fyyyyy faaaaan, det är så man vill gråta blod.
Världen är så äcklig och vidrig, jag vill göra nåt men jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Nå, jag ska åtminstone inte byta ut min Nokia 3210 på ett bra tag, fast den inte har kamera och möjlighet till polyfon Crazy Frog-ringsignal och mms.

Idag blev jag chockad igen: i DN stod att svenskarna äter mer kött än nånsin. Det hade jag heller ingen aning om, jag trodde att vegetarianismen var på ständig uppgång, eller i alla fall trodde jag inte att köttätandet ÖKAT. Jag äcklades och tänkte än en gång att det är inte försvarbart på ett enda plan att äta kött, men ÄNDÅ kan jag inte motivera mig själv att bli vege.

Well, ikväll kommer go'vänner hit och det blir bara fisk och skaldjur. Det ska bli ytterst skoj med lite partaj! Nog får man väl glädjas över sånt, va, trots världens elände??

Äsch

Mitt glasögonprojekt går i stöpet. Jag hade nästan bestämt mig för båge numero ett, men eftersom jag snart far till Finland tänkte jag att jag får lov att köpa själva bågen och ta med den till Finland och fixa glasen och skiten där. Men det gick inte för sig - man fick inte köpa en lös båge bara sådär. Så nu får jag tänka om. Antingen får jag vänta till hösten, eller så får jag försöka hitta lika snygga bågar i fäderneslandet.
Har bokat min resa nu förresten, jag åker med dagsbåten på måndag till Åbo, papp hämtar mig där.
Dessutom köpte jag ett linne idag, och fyra pocketböcker till priset av tre. Linnet är grönt och kommer från Indiskas fetknoppsavdelning. Jag blev så glad - jag tycker alla jäkla tröjor och toppar och andra överdelar brukar va så korta, men nu har jag alltså kommit på hemligheten: handla på fetknoppsavdelningen! Där får man plagg med "generös passform"!
De fyra böckerna jag köpte är:
- "Personliga pronomen" av Daniel Sjölin (som jag en gång suttit bredvid på en fest, bla bla, se tidigare inlägg om detta faktum.)
- "Klass - är du fin nog?" av Anneli Jordahl
- "Med uppenbar känsla för stil - ett reportage om manlighet" av Stephan Mendel-Enk
- "Den vite mannen - Söderhavshövdingen Tuiaviis berättelse" (ett nedtecknat tal av en hövding från Samoa som besökte Europa i början på 1900-talet.)
Sen gick jag på promenad med Teslisen till 4H-gården. Hon blev ordentligt trött av detta. Märkligt att när man får springa lös med Magda så orkar man minsann hur mycket som helst, men när man måste gå i koppel med tråkiga gamla matte då är det såå tungt och jobbigt.
Nåväl, nu ska jag väl börja städa upp lite i det här kyffet.

Trevliga djur, och mindre trevliga

Grattis på nationaldagen, alla svenskar!
Vi var ju ute på landet idag och gick i skogen och åt rabarberpaj och sånt. Det var härligt: det doftade skog och liljekonvalj, träden var lummiga och Tesla och Magda sprang och brottades och sprang och brottades. Tyvärr hittade jag FEM fästingar på Tesla efter promenaden, och detta trots att hon är behandlad med Frontline. En av de små jävlarna hade dessutom hunnit suga sig fast. Vi tog bort den med tång men jag tror att huvudet blev kvar. Nu är det en svullen bula kring bettet.
Alltid är det nåt, är det inte det ena så är det det andra. Hrmpf.

Friskare

Idag mår jag mycket bättre igen, och det är SÅ skönt!
Vi har varit på en promenad alla tre, och jag har bakat en sockerkaka som jag ska göra födelsedagstårta av nästa vecka. (Ja, jag har fryst ner den, oroa er icke!) Och så har vi försökt lära Tesla ett nytt trick, hon ska hoppa upp på ryggen på mig när jag säger "massera matte", haha. Peter har suttit framför datorn och laddat ner Pink Floyd-skivor och viftat med sina fjärrkontroller och sett snygg ut. Och så har vi sett på Kobra Special från Peking. Och läst tidningarna. Jag blev arg på UNT för de hade en artikel om en tant som hjälper hemlösa, och det var ju bra, men de hemlösa kallades inte vid sina för- och efternamn som alla andra människor, utan de kallades bara "Berra" och "Trollhättarn" och sånt där och inte fick de uttala sig heller. Patronising. Sen hade de en okritisk artikel om blandrashundar också så då blev jag arg igen. Men överlag har jag varit glad idag. Igår såg vi förresten "Mannen utan minne" som kom på TV. Den var ännu bättre än jag kom ihåg. Och imorgon är det nationaldagen och alla är lediga, och vi ska åka till Norrlövsta och hälsa på Lina och Magda. Jee.

Fredan, förkylning

Usch, jag är jätteförkyld. Halsont, nysningar, öronvärk, snor och allt annat elände. Tur att det regnar ute så är det ok att stanna inne och tycka synd om sig själv.

Igår kväll var vi på grillfest hos Lisa. Det var vi, Lisa, Kina, Lisas syster Hanna samt hennes pojkvän (fästman?) Tomas (Thomas?) och så Jennie och Faxe. God mat (även om det tog en timme att grilla) och roliga ordvitsar, så som t.ex. denna:

- Vad får man höra när man knackar på kryddskåpet?
- Kum in!

För en stund trodde jag att jag skulle kunna driva sjukdomen på flykten med hjälp av vin och mat, men sen blev jag plötsligt helt slut. Så det blev inte så sent. Alldeles tillräckligt sent för Tesla dock, idag vill hon inte stiga upp alls. :)

Tror vi ska ta det lugnt idag, kramas och lyssna på musik. Lyssnade igenom Robyns nya skiva just, men det var i princip bara"Be Mine" som var bra. Men den är ju å andra sidan superbra.

Sitt vackert!

Här visar Tesla sitt senaste trick:




Nu kan hon: sitt, tass, ligg, sitt vackert, gå som folk (på bakbenen), hit, fot, stå, stanna kvar, tvätta nosen (slicka sig om munnen), hopp och kanske nåt mer som jag har glömt.

Ett barndomsminne

Jag var ca fem år gammal och jag tecknade serier, skrev böcker och ritade dagarna i ända.
En dag skrev jag en historia (med bilder) om två flickor som hette Tina och Nina. Detta var i sig en ovanlighet, eftersom mina figurer oftast var pojkar och därtill sällan var människor utan oftast djur eller fantasivarelser (nipoler, morrhåringar m.m.). Men Tina och Nina var människor eller rättare sagt streckgummor. Jag minns inte vad historien handlade om, men den slutade i alla fall med att Tina och Nina blev kära, och stod förenade hand i hand, omslutna av ett stort hjärta.

Mamma läste berättelsen, berömde den men sa sedan: "Men egentligen är det bara en flicka och en pojke som kan bli kära i varandra."

Jag fann denna begränsning mycket underlig, men ifrågasatte inte min moders ord.

Dom här då?

För stora, eller? Snyggare eller fulare än båge nr.1 i förra glasögoninlägget?

Jag kan se ljuset.

Fick ett brev igår från hjärt-veterinären som vi besökte förra veckan. Det stod att de hade hittat bakterier i Teslas urinprov, och bifogat var ett recept på antibiotika mot urinvägsinfektion. Detta var på sätt och vis en lättnad. I och för sig VET jag ju inte om hennes besvär kan härledas till urinvägarna, men det är ju inte omöjligt att hon varit trött och konstig pga. att hon haft en infektion i kroppen länge och väl. Med lite tur kanske hennes geggiga öga också blir bättre av medicinkuren.
Det känns också -peppar peppar- som att hennes extrema tonårstrots börjar ge vika lite grann. Promenaderna präglas inte längre i lika hög grad av koppeldragande och protester och jag-skiter-väl-i-matte-attityd och surpuppighet. Igår gick vi ända till Årstaparken utan problem. Känns som att jag håller på att få min glada, duktiga hund tillbaka. Insh Allah.
(Nu fasar jag inför nästa skede: eventuell skendräktighet. Lär infalla om ca två veckor i så fall. Hoppas hoppas att det inte blir nåt sånt.)

Det om det. Ja, jag vet att en del av er som läser min blog tycker det är mega-tråkigt med inlägg om hundars urinvägar, men jag måste ju skriva om det som är viktigt för mig, eller hur?

Idag ska jag göra följande saker: fortsätta på min storstädning som jag började på igår, gå och kolla på fler glasögonbågar, köpa tvättmedel, tvätta. Kanske fundera lite på menyn inför min lilla födelsedagsfest nästa vecka.