Jag kan se ljuset.

Fick ett brev igår från hjärt-veterinären som vi besökte förra veckan. Det stod att de hade hittat bakterier i Teslas urinprov, och bifogat var ett recept på antibiotika mot urinvägsinfektion. Detta var på sätt och vis en lättnad. I och för sig VET jag ju inte om hennes besvär kan härledas till urinvägarna, men det är ju inte omöjligt att hon varit trött och konstig pga. att hon haft en infektion i kroppen länge och väl. Med lite tur kanske hennes geggiga öga också blir bättre av medicinkuren.
Det känns också -peppar peppar- som att hennes extrema tonårstrots börjar ge vika lite grann. Promenaderna präglas inte längre i lika hög grad av koppeldragande och protester och jag-skiter-väl-i-matte-attityd och surpuppighet. Igår gick vi ända till Årstaparken utan problem. Känns som att jag håller på att få min glada, duktiga hund tillbaka. Insh Allah.
(Nu fasar jag inför nästa skede: eventuell skendräktighet. Lär infalla om ca två veckor i så fall. Hoppas hoppas att det inte blir nåt sånt.)

Det om det. Ja, jag vet att en del av er som läser min blog tycker det är mega-tråkigt med inlägg om hundars urinvägar, men jag måste ju skriva om det som är viktigt för mig, eller hur?

Idag ska jag göra följande saker: fortsätta på min storstädning som jag började på igår, gå och kolla på fler glasögonbågar, köpa tvättmedel, tvätta. Kanske fundera lite på menyn inför min lilla födelsedagsfest nästa vecka.