Bloggeri - egocentrism?
När man bloggar blir inläggen oftast ytterst egocentriska. Detta beror i första hand på att man egentligen inte kan skriva alltför ingående saker om andra människor - jag tror knappast mina vänner skulle uppskatta det om jag började analysera deras själsliv här. Jag vill dock gärna påpeka att bloggen ger en ganska skev bild av mig, för jag tänker faktiskt inte BARA på mig själv hela tiden. Tvärtom tänker jag väldigt mycket på andra. Men nu när jag börjar fundera på det, så inser jag att jag kanske HAR blivit en smula mer egocentrisk sen jag började blogga... eftersom bloggandet legitimerar att man vältrar sig i sig själv så kanske detta färgar av sig på det riktiga livet också... nej, hemska tanke!
Bäst att uppväga genom att skriva nåt snällt om annan person. Här kommer en smörig utsaga:
Jag är SUPER-MEGA-kär i min kille. Han är den snällaste, finaste, bästa och roligaste människan på jorden. Dessutom tycker han liksom jag att hundlukt är den godaste doften som finns. Bara en sån sak!
Bäst att uppväga genom att skriva nåt snällt om annan person. Här kommer en smörig utsaga:
Jag är SUPER-MEGA-kär i min kille. Han är den snällaste, finaste, bästa och roligaste människan på jorden. Dessutom tycker han liksom jag att hundlukt är den godaste doften som finns. Bara en sån sak!
posted by Nina | 11:58
11 Comments:
Oj, fyra superlativ! Nu blev jag ganska rörd :) Vad säger man? Jag säger i alla fall tack. Tack!
Du förtjänar en miljon superlativ!
Äsch
gud vad äckligt. Hundlukt.
babylukt däremot...
jag vet inte om jag gillar hundlukt som inte kommer från en hund jag gillar, däremot vet jag att jag älskar när två människor jag älskar, älskar varandra i fyra superlativ
Philip: hehehe, jo, många reagerar nog just sådär när man säger att man älskar hundlukt. Just därför är det så härligt att både jag och gobbi gillar lukten! Sen vill jag påpeka att jag inte gillar lukten av VÅT hund, det gör nog bara perversa typer!
Babylukt är också mysig, men jag misstänker att det helst ska vara ens egen baby för att man ska uppskatta det till fullo.
Lisa: Oj vad fint sagt! nu har vi ju en trevlig liten god cirkel av kärleksförklaringar going on here!! Du förtjänar ett och annat superlativ du med.
Du sa att en hund är gjord för att lyda, leva i hierarkier. Jag vet inte om du bara ville förenkla ett komplicerat resonemang, men jag vill ändå påpeka följande. För det första låter det som om du tänker dig, likt Thomas av Aquino, att hunden har sin egna, självskrivna plats i en gudomlig ordning.
Äsch, raderade “för det andra“, men man kan ännu skönja att något sådant var tänkt att ingå.
(Om folk undrar vad det är som ovanstående kommentator kommenterar, så är det nåt jag skrev i en kommentar på en annan blogg. :))
Hej Mattias! För det första vill jag säga att Tomppi av Aquino sen gammalt hör till mina teologiska favoriter. Jag har dock inte funderat på honom på länge, så jag har nästan glömt varför jag gillade honom... Något säger mig att du däremot inte är så förtjust i snubben. :)
För det andra tycker jag att nu får du så lov att säga vad ditt "för det andra" skulle ha varit!
Det jag inte riktigt vågade skriva var att det är förmätet av människan att påstå att hunden endast kan leva genom människan, att en hund som inte lyder under en människa endast är en halv hund eller något liknande. Jag tänkte också påpeka att det inte var länge sedan européerna sade EXAKT samma sak om svarta människor. Jag vet hur du kommer att bemöta detta och jag måste väl böja mig för det faktum att hunden i historien blev domesticerad, men jag tyckte bara att du använde aningen unken retorik.
Ja, jag gissade att det var något i den stilen du ville säga. Och jag har nog tänkt den där tanken själv också, men jag har kommit fram till att det är en inte bara felaktig utan direkt farlig tanke. Att jämföra människor med hundar funkar liksom inte. Svarta människor är människor, men hundar är hundar - en annan art som helt enkelt inte funkar på samma sätt som vi. Det blir farligt när vissa likställer motstånd mot blandrasavel med rasism etc. etc. Jag skulle kunna prata om detta hur länge som helst men jag ska begränsa mig lite.
Och det där med att hunden inte skulle kunna leva utan människan för att den då skulle vara en halv hund, det har jag inte sagt. No offence, men du har twistat mina ord till oigenkännelighet.
Hunddjur av olika slag lever ju i naturen utan kontakt med människor, men poängen är följande: de lever i flock! De behandlar varandra väl, men det finns hierarkier. Hundar behöver veta sin plats i denna hierarki för att må bra. Både hund och människa mår bra av att människan är en klar och tydlig, vänlig men bestämd ledare. Du kan ju fundera på hur det skulle se ut om hundar hade lika mycket att säga till om i vårt samhälle som människor har.
Jag blir väldigt nyfiken nu: hur tycker du att det borde vara då? Vad har du för hund-ideologi?
Skicka en kommentar
<< Home