Snölycka

Det är nästan synd att åka från Uppsala nu, för det är så vackert. Jag gick en förmiddagspromenad med Tesla till 4H-gården och snön låg djup och mjuka flingor föll från himmelen, och alla ljud var liksom dämpade, det var som att gå i bomull och Tesla skuttade glatt omkring med hög svans, och jag blev varm i själen och tänkte att det skulle kunna vara värre, livet, det skulle det. Högt sa jag: "Jag älskar dig Tesla. Min bästa promenadkompis."

Juldag idag...

... och här är vi, hemma i Uppsala igen efter några dar i Mora. På olika håll i världen partajar olika polare, men vi är hemma och glor. Jag är trött som en pött. Imorgon åker vi vidare till Finland.

Julen var riktigt bra. Vi åt otroligt mycket godis. Ingen blev ovänner för livet. Peter fick kålrotslåda från Finland och jag fick se på Kalle Anka. Snön låg vit på taken men inte ens Tesla var naken, för hon fick en fin reflexväst i julklapp. Alla andra fick också bra julklappar. Jag fick många böcker och lite smycken och pruttkuddar och stuff. Och så fick vi ett rejält resebidrag av mamm och papp, så snart ska vi åka till Barcelona, tror jag... ser fram emot det massor massor!
Men först Jakobstad alltså! Ska bli ytterst spännande, för en sushi-restaurang har öppnat där. Jag sa åt Peter att om den där sushin är god så flyttar vi till Jakobstad. Men han sa att jag litar för mycket på tecken och omen. Men då sa jag do what you want, but think about the omen! Hehe.

Arma byracka

Suck.
Lisa, Kina, Tesla och jag gick till Jennie idag. På vägen bestämde sig Tesla för att skita i ett buskage. När jag kröp in i busken med min kakka-påse så fastnade några dussin kardborrar på min halsduk. Fick plocka bort dem bäst jag kunde, vilket inte är så lätt - det vet alla och envar som nånsin upplevt en kardborre. Väl hemma hos Jennie sprang Tesla omkring och skällde och provocerade Faxe och var allmänt odräglig. Sen åt hon upp kardborrsresterna som satt fast på min halsduk. Naturligtvis fastnade nåt skit i halsen på henne, och hon gick omkring och hulkade en stund, och sen spydde hon på en vit matta. Sen spydde hon en gång till på golvet. Sen gick vi hem och hon var fullständigt omöjlig. Så nu är jag en liten smula trött på henne. Snart säljer jag henne billigt till Snellmans Kött&Korv!

SNÖ

Lov, typ

Har nästan jullov nu, en lektion på tisdag bara, men den är lite sådär tjosan-hejsan-glögg-och-pepparkakor. Så jag har det ganska bra. Har handlat lite klappar de senaste dagarna, och varit i skogen med Tesla, och så har jag hälsat på Viktoria, som flyttat tillbaks till Uppsala. Härligt att ha henne i stan igen! Och så har Pete och jag bakat pepparkakor:


Vi hade dåliga spritsar, så de blev inte så himla snygga:


Detta är en av mina små traditioner... varje år bakar jag en Finland-kaka och märker ut de städer där jag bott:

Året som gått, och det som skall komma

Snart är det årsskifte igen, vilket bland annat märks på att vissa kompisar listar årets bästa låtar på sina bloggar. Jag läser dessa listor och inser att jag bara hört en bråkdel av låtarna! Oh musikintresse, where art thou? Och i DN listas årets böcker och givetvis har jag inte läst en enda. Nästa år ska det bli en ändring på detta, jag ska börja hänga med lite mer i kulturutbudet igen. Så man inte gror igen fullständigt i skallen&själen.
2005 kommer att gå till historien som året då Nina försummade alla sina gamla intressen för att hänge sig åt hunderiet i teori och praktik. Samt året då Nina på allvar flyttade från den verkliga världen till sajberspejs.
Så, vad blir det mer för nyårslöften då? Tja, det gamla vanliga, att försöka vara en god människa förstås. Och måttlig på alla plan. Snäll. Och jag ska försöka hata mindre och älska mer, rensa bort smuts och förakt. Jag vill ha ett rent hjärta.
Och jag ska surfa mindre, träna mer, slösa mindre pengar, vara mycket i naturen och i höst så ska jag försöka få jobb.

På Viking Lines kontor

Kunden = ung, snygg, flörtig kille från Mellanöstern.
Försäljerskan = ung, snygg, flörtig tjej från Sverige.

Kunden: Är det trevligt i Finland då?
Försäljerskan: Jaa då.
Kunden: Är det stor skillnad mot Sverige?
Försäljerskan: Neej, inte så jätte.
Kunden: Men man måste prata engelska där?
Försäljerskan: Nej, dom pratar svenska.
Kunden: Dom kan?
Försäljerskan: Ja, dom allra flesta i alla fall.

Hmm, tänkte jag då... grabben lär bli besviken! Men huvudsaken för honom var tydligen maten...

Kunden: Man får inte ta med mat på båten va? För en kompis till mig... dom sökte igenom hennes väska och sa att "den här mackan, du får äta upp den nu eller slänga bort den."
Försäljerskan: Jaa, jag vet, det är jättefånigt men såna är bestämmelserna.
Kunden: För jag är en sån kille som inte gillar att äta på restaurang, jag äter helst hemma, du vet, jag skulle helst ta med mat. Eller typ Burger King är väl okej, men det finns bara vanliga restauranger va?
Försäljerskan: Ja, alltså, i Helsingfors finns ju hamburgare.
Kunden: Ja, i Helsingfors ja, men inte på båten... måste fasta hela resan!

(Om nån undrar vad jag gjorde på Viking Line så kan jag meddela att jag fixade vår post-Christmas-tour till hemlandet. Vi åker den 26:te, far direkt till Jakobstad. Åker tillbaka till Sverige den tredje januari.)

Sett på stan 2

Jag stod i kön på ICA idag, och i kön bredvid stod en mamma med en pojk i åttaårsåldern. Pojken hade ett halsband och en ring, han verkade förtjust i bling... nå, han var ganska stökig och gick omkring och snackade, och medan han gjorde det så förde han ringen upp och ner på fingret i snabb takt, på ett sätt som direkt förde tankarna till den klassiska "samlags-gesten".
Plötsligt fick han syn på en ställning med stora chokladtomtar. Han grabbade tag i en, gick till sin mamma och sa: får jag en sån hära? Svaret blev nej förstås, och han gick för att sätta tillbaks den, men först placerade han den som en låtsaspenis framför skrevet, och juckade sedan fram och tillbaks några gånger. I ansiktet ett otroligt illmarigt och jätte-förtjust leende.
Allt detta skedde på några sekunder, och utom synhåll för hans mor.

Hundutställning och ölande

Åkte till Stockholm igår med Jennie och hennes kompis Linda för att glo på hundar hela dagen på jätte-utställningen HUND2005. Jag kollade in lancashire heelers och cockerspaniels lite extra, och blev inte så mycket klokare vad gäller val av nästa ras... båda de raserna verkar passa ganska bra på mina önskemål. Hm, hm. Vi såg också några jätte-imponerande lyndnadsprov och freestyle-uppvisningar. Även Emma dök upp på eftermiddan och sen åkte vi alla till henne och åt en god middag och sen gick vi på en pub och drack öl, och det var väldigt trevligt, fast kvällen slutade med lite överdriven överförfriskning... håhå jaja, så idag är man lite trött och ångestfull.

På utställningen köpte jag ett halsband till Tesla och två rullar gröna bajspåsar och så en hundleksak. Jennie och jag valde mycket omsorgsfullt ut en leksak som vi tänkte att Tesla inte skulle klara av att bita sönder i första taget... men så här såg den fina leksaken ut efter ungefär TVÅ minuter (de två ringarna satt ihop i början):



Sista gången jag köper nån leksak till den här jycken! Lika bra det, kanske. Tesla tycker ändå det är roligast att leka med små, små stenar som hon kastar omkring... knäppgök.

Livstecken

Jag förstår att alla mina miljontals intresserade läsare undrar varför jag inte bloggat sen i tisdags. Tyvärr beror det inte på att jag skulle ha slutat surfa på internet, snarare beror det på att de grejer som rör sig i min skalle just nu inte är sånt som passar att skriva om här. Återkommer! :)

Beroende

Nån borde ta ifrån mig min bredbandsuppkoppling och ge mig ett segt jävla modem istället. Eller sätta nån slags lås på datorn så jag skulle kunna researcha till översättningarna, men inte nöjes-surfa. Ja, för det är så här det är: jag är fullständigt beroende av internet. Oräkneliga gånger om dan tar jag min "runda"... två forum, ett dussin bloggar, hotmail, min egen blogg, och så lite msn emellanåt, såklart.
Hundforumet är det värsta av allt - snacka om att give valuable time to people who don't care if I live or die! Särskilt då avdelningen "Klotterplanket" som inte ens handlar om hundar... här sitter jag och läser tråd efter tråd som inte angår mig, skriver välformulerade svar ibland, blir ständigt missförstådd, osv. osv.
Jag är helt besatt av mina "rundor". Jag kan ligga och läsa i en halvtimme, sen måste jag ta en runda. Typ. Om Peter sitter vid datorn står jag snart där och gnäller... "bara en liten runda"... JEEZ, jag måste ta mig i kragen! Måste KLIPPA MIG OCH SKAFFA ETT JOBB, som Staffan M skulle säga.
Och JA, jag VET att det är absurt att jag sitter och skriver på internet att jag ska sluta surfa på internet. Så nu ska jag sluta skriva and get to work!

En härlig dag på landet

Idag har Tesla fått hälsa på kompisarna i Norrlövsta!
Här ser vi Lisa och Tesla på språng:


Terrier-bästisarna Tesla och Magda:


T&L igen:


Och undertecknad, dårå:


Här har de två grythundarna hittat varsitt hål:


"Men... är ditt hål bättre än mitt?"


Magda är en gosig hund, till skillnad från "vissa":


Och så söt sen:


Tuffa Lina var också med på ett hörn:


Och en film:
http://media.putfile.com/terrierbus

Om elakhet och att vilja bli älskad

En sak som ständigt förbluffar mig är att vissa människor tydligen inte bryr sig om vad andra människor tycker om dem. En egenskap som kan vara både bra och dålig, antar jag. Det som är illa är att om man struntar i vad andra tycker så blir man lätt elak, eftersom man inte bryr sig om andras reaktioner. Men men, nog skulle det vara skönt att slippa fundera HELA tiden på vem som tycker om en och vem som inte gör det, och om nån möjligen är sur på en och i så fall varför, osv. osv. Skulle också vara skönt att kunna vara lite cool och inte behöva bli så OERHÖRT ledsen varje gång man får veta att nån inte gillar en. Det är lustigt, folk säger ju att man börjar bry sig MINDRE om vad andra tycker när man blir äldre, men det stämmer då rakt inte på mig: jag bryr mig mer och mer för varje dag som går.

Är jag egoistisk som önskar att alla ska gilla allt jag är och allt jag gör, fast jag inte ens själv gillar alla människor och allt de gör? Ja, antagligen är jag väl det, så i slutändan är det väl, som vanligt, jag och ingen annan som är en skitstövel.
Men jag måste säga att jag tycker det är upprörande och fel att folk som är elaka mot andra ändå älskas reservationslöst, medan folk som alltid är snälla och vänliga, men kanske inte lika karismatiska, glöms bort (och nu är det inte mig själv jag pratar om längre, för jag inbillar mig inte att jag alltid är snäll och vänlig). Jag undrar om det inte är det allra största problemet i vårt samhälle, att elakingarna premieras medan de snälla sitter i sina tysta hörn och tittar i backen. Skrik och gapa, var spydig och armbåga dig fram, och dig skall bliva givet toppjobb, kärlek och drösar av lojala vänner som anpassar sina get-togethers efter ditt schema!

Slöfockeri i kubik

Jag är så slö. En slöfock, en latmask, en slaka-bertta. Sover till tio eller elva, kommer inte igång med arbete förrän typ tolv. Har inte tränat på två veckor eftersom mitt gymkort gick ut, och jag kan inte bestämma mig om jag ska köpa ett nytt eller satsa på nån annan träningsform. Kroppen är alltså stadd i förfall. Har inte tränat agility eller lydnad på jättelänge heller, och plugget går skitdåligt. Jag orkar ingenting, bara surfa på nätet vilket leder till smärtor i rygg och ögon. När Peter kommer hem från sin arbetsdag lagar han mat. Jag går bara omkring och gnäller... nej fy fasen, vilken typ. Jag måste skärpa mig NU!
Igår var vi på teater - jag, Peter, Lisa, Erik. Pjäsen hette "En tripp i Alger" och skulle ha varit rätt bra, om det inte hade varit för de äckliga, högljudda ungarna (trettonårsåldern) som satt bakom oss och förstörde alltihop. Men ååh, amen hallå, jag är törstig, det här var ju tråkigt, vad ska dom göra nu, fråga dom hahahaha, han spottade hihihihi, amen gud va äckligt, tihihi, suuuuck. Deras lärare var en liten, timid, ljusröstad, fjunskäggig typ som då och då försökte sig på ett litet sch utan mycket effekt. När han skrattade åt nåt skämt i pjäsen sa hans elever "ha ha ha" med ironisk röst. Sicken auktoritet!
Grrr, det finns mycket att irritera sig på här i världen, och jag skulle kunna gnäll-blogga hur länge som helst. Men nu måste jag få nåt vettigt till stånd! Hejdå.