Natur och kultur

Denna dag började med en tripp till stan. Jag var tvungen att shåppa lite, cause I haven't got a stitch to wear. Till min stora glädje lyckades jag faktiskt hitta ett par jeans med relativt hög midja och smala ben som var hyfsat snygga - något som jag sökt i evigheter. Dessutom var det en trevlig yngling som sydde upp dem åt mig på en kvart.
Sen när jag kom hem och gick på promenad så såg jag en räv! Och bara en liten stund senare en nötskrika på väldigt nära håll.

Jag har f.ö. varit rätt så kulturell på sistone, och gått på två föredrag på mindre än en vecka. I söndags var det temadagen om äckel som Kinas konstförening ordnade. Vi lyssnade på en finlandssvensk konstvetare som pratade om äcklets förtjusning (ja, jag blev lite skraj när jag insåg att det var en finl.svensk, för jag gillar inte att lyssna på andra dylika, särskilt inte sådana som inte förstår att anpassa sig utan bräker JÅÅÅ istället för "ja" som hon i Filmkrönikan... men den här snubben pratade utjämnat och bra, han hade supradentaler till och med. Den enda finlandismen han använde var "stänga ögonen".) Föredraget var jättebra, men frågestunden efteråt fick mig att minnas varför jag en gång tröttnade på att springa på kulturevenemang. Alltid samma typ av publik: självgoda, namedroppande farbröder som vill lyssna till sin egen röst (de har säkert förberett sina "frågor" hemma) och då och då någon galen kärring som säger något befängt som den stackars föreläsaren på intet sätt kan svara på...
Nå, igår var Pete och jag och lyssnade på Stephan Mendel-Enk, ni vet han som skrivit boken Med uppenbar känsla för stil - ett reportage om manlighet. Boken är lysande, men föredraget var ärligt talat inte så bra. Han verkade inte precis vara väl förberedd, om man säger så. Och så publiken då... oj oj oj, det var en tant som sa att mäns våldsamhet kunde förklaras med att de för tiotusen år sen var jägare medan kvinnan stannade hemma i hyddan. Hon presenterade sin teori som om hon hade kommit på den själv. Hon tycks inte alls ha fattat att hon satt och svor i kyrkan, så att säga, och hon märkte inte att alla andra i publiken satt och skruvade på sig generat. Hon kan inte ha fattat nånting av vad han försökte säga, vilket i och för sig inte var så konstigt eftersom han inte var så coherent. Nej, det var inte så jättebra.

I övrigt kan jag berätta att jag var på "klassträff" med översättarkursarna i tisdags och att det går oväntat bra för folk! De allra flesta har fått in en fot nånstans på något sätt. Väldigt positivt!

Och så håller jag på och läser Utvandrarna. Jag tänkte att nu när jag har ansökt om svenskt medborgarskap och allt så måste jag börja bekanta mig med mitt nya hemlands kulturskatter. Jag kan konstatera att boken är bra och att Moberg använder väldigt mycket kommatecken! Nästa gång jag får kritik för min kommatering ska jag säga att "nej, jag är inte influerad av engelskan. Jag skriver mobergskt, förstår ni."