Låt mig skåda ljuset!

Jeez, jag är trött på den västerländska människans existentiella ångestgnäll... trött på att hela avsnitt av Rapport handlar om nån sosse som försnillat lite skattepengar alltmedan man tiger om att folk dör som flugor i Darfur och att små barn försvinner från svenska flyktingförläggningar... så innerligt trött på mig själv också, för att jag låter mig irriteras av småsaker men förblir oberörd inför fasansfulla fasor. Trött och arg och förvirrad och fylld av längtan bort från jaget, bort från denna förbannade egocentrism. Jag vill ha tomhet, tystnad, lugn så att jag kanske skulle kunna få grepp om vad som är viktigt och vad som bara är crap.

Idag är det stilla i hemmet i alla fall. Peter har åkt till Göteborg med Finn, de ska se Sisters of Mercy. Jag ska vara hemma och lära Tesla hoppa genom en nyinköpt hula-hula-ring (eller, som det heter i Sverige, rockring. It sure rocks, that ring.)